torsdag 8 december 2016

Lysande recycling

EN SJÄLVKLAR FORTSÄTTNING på mitt tändsticksaskdekorerande blev att ta itu med att göra nya ljus av alla rester jag sparat under det gångna året. Stöper gör jag inte. Det är för råddigt och går för långsamt. Men gjutna ljus blir fina de också!

Jag brukar göra en eller två marschaller och i det fallet spelar det förstås ingen roll vilken färg det blir på massan. Men i år ville jag göra några vanliga ljus med kontrollerad färgsättning. Därför sorterade jag den här gången stumpar och rester i olika högar.


Till marschallerna flätade jag t.o.m. egen veke av grovt bomullsgarn. Här ligger den och drar i sig mättad saltlösning, som påstås göra att veken brinner långsammare. Helst ska man ha i Borax också, men det gitte jag inte skaffa. Veken torkade jag över natten i ugnen på 50°, för den måste förstås vara riktigt torr när den ska användas.


Saltlaken gör veken styv, så metalltråden är där bara för att hålla veken centrerad i burken.


Förutom marschallen – det fick räcka med en – räckte materialet till ett stort, fyrkantigt ljus gjutet i en mjölktetra och tre mindre i glas. På bilden syns bara två för det tredje var ännu inte påbörjat när jag tog bilden.


Ljus gjutna i tetra får en rätt flammig och matt yta. En del gillar att ha det så, dock inte jag.


Värmer man försiktigt med hårtork går det rätt bra att få ytan blankare. Men ta det försiktigt! Ljusmassa smälter fortare än man anar.


Och här har vi slutprodukterna (minus det tredje glasljuset). Inte så pjåkigt resultat med tanke på att ljusstumpar och spill lika bra hade kunnat hamna i soporna :-)


Egentligen ska man fylla på med mer ljusmassa när gjutningen stelnat, för det bildas alltid en grop runt veken. Min massa räckte inte till det den här gången och vad gör väl det? Ibland får estetiken lov att stryka på foten och ljusen brinner lika bra ändå.

tisdag 6 december 2016

»Ära vare gud i höjden ...

... DETTA HAR JAG gjort i slöjden.»

Jadå, den måttanpassade presentpåsen också :-)

måndag 5 december 2016

Pyssel för jul- & ljuständartiden

TECKNA- & MÅLAFASEN BLEV längre än jag räknade med och nu har det tillkommit en underrubrik igen: Dekorerade tändsticksaskar. Ytan på en sådan är ett väldans hanterligt format att jobba med för den är så liten att man sannerligen inte hinnar tröttna innan motivet är lackat och klart :-)



torsdag 17 november 2016

Senaste tidens »grejande»

DET RINNER PÅ.

Lite frihandsteckning för senare färgläggning:


Och så här blev det efter en räd bland tuschpennorna:


Lite gravyr på cd-skivor:



Dubbelkort av kartong med mandalateckning:


Och så lite mera disciplinerad mandalakonstruktion med tusch och papper:



Stora A var hem på besök sistlidna veckoslut och då roade vi oss, mor och dotter, bland annat med att i all stillsamhet sitta och kolorera några av mina alster. Med ett par ramar från IKEA blev det fina tavlor att pryda studentlyan med:

tisdag 25 oktober 2016

När det ena liksom ger det andra

MANDALAFLÖDET JAG PLÖTSLIGT hamnade i rinner på med ett par cd-skivor till och några stenar. Därifrån blev det sedan ett sidospår med frihandsteckning med tusch på kartong. Vete sjutton hur mycket stickning och virkning det kommer att bli det här vinterhalvåret, för just nu är det pennor, penslar och tuscher som lockar mest.


fredag 14 oktober 2016

Mandalamani

NÄR ALLT INTE går som på räls i Lifvet behöver jag alltsomoftast ta till lite hantverksterapi för att inte bli helt knäpp. Den här gången började det med akvarellpapper och tuschpennor ...




... som fortsatte i en kombination av svartvit laserutskrift, tuschpennor och penselfärg ...



... som i sin tur resulterat i strippade cd-skivor som jag målar med akrylfärg. Som det kan bli, va?



Den ovan är färdig, den här är halvvägs:

måndag 19 september 2016

Renovera mera!

EN LITEN MATGRUPP bestående av två väldigt gulnade och slitna böjträstolar från Artek och ett kvadratiskt bord från samma tillverkare är som gjorda för den mindre lägenheten i ”Rucklet”! Men först tarvas det ett visst mått av renoveringsarbete. Efter måånga timmar ute på gården för att avlägsna all gammal lack med värmepistol och sickel samt därpå följande sandpappersbehandling ser nu stolarna ut nästan som när de var nya. Bordsbenen väntar ännu på samma behandling och sen återstår det själsdödande lackningsarbetet förstås.

Många himlar nog med ögonen och tycker att jag är helgalen som ger mig på sånt här. Men när nypriset på EN stol f.n. är 330 €, då anser jag faktiskt att det är värt allt slit att göra dessa klassiska möbler presentabla igen. Det förtjänar de faktiskt :-)

Så här såg de ut när jag började:


Ganska tjockt med gammal lack, om jag så säger:


På den här bilden har den vänstra stolen enbart fått lacken bortskrapad medan den högra även har slipats med 240 korn sandpapper:


Riktigt, riktigt fina och med en träyta slät som rumpan på en baby är de nu redo för nya lacklager:


Och i köket där de ska stå passar de excellent. Bordet har röd ovansida och färgen tas upp i taklampan från Stockmann i akrylplast med datering c. 1960/70.