fredag 16 december 2011

Om det allmänna bostadsbidraget i Finland

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.





NÄR MAN VID en ansökan om ett allmänt bostadsbidrag hos en viss statlig myndighet meddelar uppgifter om sitt egnahemshus ska man bl.a. uppge bostadens areal. Den faktiska bostadsytan ska dock mins­kas med de kvadratmeter som åtgår för källarförråd, pannrum o.dyl, som inte godkänns som bidragsgrundande bostadsyta.

Den självklara frågan som, mot bakgrunden av rådande beräknings­sys­tem (väldigt belysande diagram, titta på det!), infinner sig är:

Varför ska man göra detta arealavdrag för källare och pannrum..? Enligt det f.n. använda beräkningssystemet betyder ett lägre antal godkända kvadratmeter ett högre bostadsbidrag.

Jag har minst sagt svårt att tänka mig att detta är meningen med arealavdraget. Staten vill väl enligt all logik minimera den godkända arealen, för att därmed kunna betala ut ett lägre bidrag? Om inte, så är det här första gången jag varit med om att staten frivilligt vill betala ut mer istället för mindre.

Jag vidhåller därmed att det finns ett formelfel i det beräknings­pro­gram som används av tjänstemännen inom en viss statlig myn­dig­het i Finland när de ska beräkna ett hushålls allmänna bostads­bi­drag.
Dessutom vet jag exakt var någonstans i beräkningen felet uppstår.


Ur statistiken för finländska bostadsbidrag 2010:
” /.../ I slutet av år 2010 hade 164.154 hushåll allmänt bostadsbidrag /.../”

Min kvalificerade gissning är att statistiken för 2011 inte kommer att uppvisa en lägre siffra och det är inte svårt att inse vidden av att c. 165.000 hushålls allmänna bostadsbidrag felberäknats – till mot­ta­gar­nas nackdel – under 2011.

Men nog om detta. Nu ska jag sätta mig vid symaskinen och lappa lite trasiga kläder. Och här är dagens outfit, en t-shirt med exakt min åsikt:


asumistuki, omakotitalo, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, suuruus, arviointi, laskelma, laskenta, laskennusvirhe

onsdag 14 december 2011

Ännu en i raden av sagolikt sanna historier

Det här ett av flera led i ett längre resonemang, vars syfte var att försöka förstå på vilket vis det allmänna bostadsbidraget i Finland under åratal felberäknats.

Den första teorin, om att det någonstans i ett beräkningsprogram måste finnas ett systemfel, verkade lovande, men i slutändan upp­dagade jag någonting som slog mig med häpnad: beräkningen görs inte i enlighet med gällande förordning. Så småningom kom jag ock­så fram till på vilka grunder felet uppstår och hur det borde rättas till för att göras korrekt.

Förfarandet är anmält till riksdagens justitieombudsman den 10-01-2012.





DET VAR EN gång två ensamstående mammor. Anna och Cecilia hette de.

Anna, nyss fyllda fyrtio, bodde tillsammans med sin tioåriga dotter Britta i ett näpet litet torp på 57 kvadratmeter. Den lilla familjens enda inkomst bestod av Annas invalidpension på 960 euro i månaden. Från denna jättesumma betalade hon varje månad 222 euro i ränta för sitt huslån och ytterligare ett par hundra euro för andra boendeutgifter.

Det började så småningom bli kärvt för Anna att få mat på bordet. Där­för svalde hon sin stolthet och uppsökte en viss statlig myndighet för att be om ett litet allmänt bostadsbidrag*, så att åtminstone inte Brit­ta skulle behöva svälta.

Myndigheten slog ihop sina händer av förtjusning.

”Men sån tuur du har! 57 kvadratmeter är preciis det maximala anta­let vi godkänner för ett hushåll för två, och den maximala boende­kost­naden för dessa två personer per månad har vi räknat ut så här:

- 56,66 euro för vatten (22,83 euro/person),
- 58,14 euro för uppvärmning (57 kvm x 1,02 euro),
- 63,84 euro som ett fast belopp för fastighetsskötsel och
- 122,10 euro i bostadslåneränta (55 % av den reella ränte­kost­na­den).”

Anna fattade inte mycket, men nickade och log. Tjänstemannen fort­satte:

”Nåväl, summerar man detta blir det 289,74 euro per månad – eller 5,08 euro för var och en av dina 57 kvadratmeter. Men sen drar vi förstås bort en liten bassjälvrisk på 115 euro också, och då blir det kvar 174,74 euro. 80 % av det kan du få som bidrag. I reda pengar blir det 139,79 euro, varsågod!”

Anna neg, tackade och gick hem och var glad.


I ett annat hus, inte långt därifrån, bodde Cecilia, 47, och hennes el­va­åring Dagmar. Inte heller Cecilia hade mer inkomster än en invalid­pen­sion på 960 euro i månaden och betalade lustigt nog exakt samma summa i ränta för sitt bostadslån som grannen Anna: 222 euro i måna­den.

Cecilia hade dock varit gift och hennes hus var rätt mycket större än Annas. Hela 126,5 kvadratmeter stort var det och kostade därför un­gefär det dubbla i drift. Det var minst sagt knapert i Cecilias hus och havregrynsgröt (utan någon dyr smörklick) var vardagsmiddag så gott som alla veckans dagar.

Trots att det bar Cecilia emot insåg hon med tiden att hon hade svårt att klara sitt och flickans uppehälle på sin magra pension, så även hon såg sig tvungen att vända sig till en viss statlig myndighet för att få hjälp.

”Ajajaj, en sån otur! I ett hus av den storleken som ditt har vi räknat ut att det per månad maximalt får kosta:

- 56,66 euro för vatten (22,83 euro/person),
- 129,03 euro för uppvärmning (126,5 kvm x 1,02 euro),
- 63,84 euro för fastighetsskötsel och
- 122,10 euro i bostadslåneränta.”

Cecilia förstod inte mycket mer än Anna gjort, men nickade och vänta­de tålmodigt på fortsättningen.

”Jaa-ha”, sa tjänstemannen hurtigt, och knattrade på sitt tangent­bord, ”det blir 360,63 euro. Dividerar vi det med 126,5 slutar det på 2,85 euro per kvadratmeter.”

Cecilia nickade igen.

”Men nu har vi ju faktiskt bestämt att en så liten familj som din inte får ha ett hus som är större än 57 kvadratmeter! Därför har vi bestämt att den boendeavgift vi godkänner per månad inte får bli mer än 57 multiplicerat med dina 2,85 euro. Din av oss godkända boendeavgift blir därmed 162,45 euro, som lustigt nog blir 2,23 euro mindre per kvadratmeter än vad din väninna Anna just fått godkänt.”

I det här skedet började Cecilia se ganska konfunderad ut. Annas hus var ju jättemycket mindre än hennes eget, så hur kunde man då räk­na med att hennes stora hus kostade mindre i drift än Annas..?

”Åsså får vi ju inte glömma bassjälvrisken! Bort med 115 euro från 162,45 euro”, fortsatte tjänstemannen frejdigt, ”och vips har vi 47,45 euro kvar att beräkna ditt åttioprocentiga bostadsbidrag på. Det blir 37,96 det, varken mer eller mindre.”

Då svimmade Cecilia.


Låter det här för knäppt för att vara sant? Tror ni mig inte..? Ladda i så fall ner det jämförelseunderlag jag skapat baserat på bidragsberäkningar gjorda på nätet den 13-12-2011 och se med egna ögon att så här blir det. Klicka HÄR.

Hela eländet blir ännu tydligare i diagramform! Så varsågod, klicka HÄR.

Om inte det här är en jätteblipp i en viss statlig myndighets bidrags­beräk­nings­system, ja, då existerar det inte heller någonting som heter logik. Och konstigt nog blir det inte så här om man testar på samma sätt i be­räkningsprogrammet för bostadsbidrag för pensionstagare. Där kommer man upp till ett maxbelopp vid ett givet antal kvadratmeter för ett givet antal personer i hushållet. Detta maxbelopp förblir detsamma även om man ökar på bostadsytan med huur mycket som helst. Det är logiskt.

Fotnot: Anna, Britta, Cecilia och Dagmar är naturligtvis helt fiktiva perso­ner och har ingenting med verkligheten att göra. Siffrorna i sagan är dock helt sanna.


RYSLIGT BRA ATT HA-LÄNKAR:
- Lag om bostadsbidrag 4.6.1975/408
- Statsrådets förordning om grunderna för bostadsbidraget för år 2011
- Statsrådets förordning om grunderna för bostadsbidraget för år 2012
- Valtioneuvoston asetus asumistuen määräytymisperusteista vuodelle 2012 (samma som ovan på finska)
- Lag om bostadsbidrag för pensionstagare 571/2007
- Statsrådets förordning om grunderna för bestämmande av bostads­bidraget för pensionstagare 2011
- Finlex; ursprungliga författningar

*) Pensionstagare, i vars hushåll även bor ett minderårigt barn som man försörjer, har rätt att själv välja mellan ett allmänt bostadsbidrag och det särskilda bostadsbidraget för pensionstagare.
kela, kelan, kaikki, yleinen, yleisen, yleistä, asumistuki, asumistuen, asumistuet, valitus, valituksen, valitusta, eduskunta, eduskunnan, oikeusasiamies, oikeusasiamiehen, omakoti, vuokra-asunto, virheellinen, virhe, väärin, suuruus, arviointi, laiton, laitonta, laittomasti, laskee, laskelma, laskenta, laskennusvirhe, todistelu, todiste, todistetta

tisdag 13 december 2011

Ett bindande avtal

VI HADE EN deal, Lilla A och jag: om hon ordnade lingonriset skulle jag binda hennes tärnekrans till luciatåget idag och hon skulle själv binda en åt sin bästis.

Stommarna gjorde jag av ett par tunna äppelkvistar per krans. Det var tur att jag av någon undermedveten orsak lämnade några vatten­skott när jag beskar fruktträden i somras ;o)



Det närmare meterlånga håret har Lilla A haft i flätor under natten och imorse, när hon löste upp dem och kammade ut dem med fingrarna, fick hon världens finaste änglakrus. Nädå, de blå örhängena sitter inte i idag.


Det går åt mer lingonris än man tror till en huvudkrans. För två använ­de vi snudd på en full, löst packad plastkasse. En hel kasse finns kvar, så jag kan faktiskt binda en lite större krans som juldekoration till ”Rucklet” också om andan faller på :oD

Det är förresten bra att tänka på att inte skövla ett stort område när man hämtar ris. Bättre att plocka lite här och lite där, så blir naturen glad. Och riv inte av riset, bryt.

måndag 12 december 2011

Nyväckt experimentlusta

JAG ÄGNADE MERPARTEN av lördagkvällen åt att nysta, nysta, nysta och nysta lite till. Alla härvor med ullgarnsfynden från sommarens lop­pisräder skulle tas om hand, för nu är det vinter och då är det läge att börja göra något av det man samlat i garnladan.

Bland storhärvorna fanns också ett antal tiometersdockor broderi­garn, som följde med lite så där bara i farten. Jag har grunnat på vad man kan göra av dem, och nu har jag ett experiment på gång: virkade ”blommor” som ska tovas i tvättmaskinen. Efter tovningen har jag tänkt mig att dekorera dem ytterligare med t.ex. rocaillepärlor eller något i den stilen. Ja, ja, vi får väl se vad det blir :o)

Så här ser de ut före en åktur i Mielen:




Ikväll blir det kransbindning. Inte till dörren eller så, utan enkla tär­ne­kronor av lingonris åt Lilla A och hennes bästis, som i arla morgon­stund imorgon bitti ska ut och lussa med skolan. Och därmed passar jag på att önska alla nära, kära, kända och okända en riktigt fin lucia­dag imorgon!